Den 2 februari avled Stockhomscenterns äldsta medlem, Nanny Sandberg. Hon hade då uppnått den höga åldern av nästan 105 år. Hon var bosatt på Kungsholmen, och den stämningsfulla begravningsgudstjänsten efter henne ägde i dag rum i Trons Kapell på Skogkyrkogården.
Nannys Sandbergs liv blev mycket omväxlande. Till att börja med var hon redan i unga år medlem av Bondeförbundet, och hennes engagemang i det parti hon en gång valt förblev starkt intill slutet. Hon hörde visserligen inte till dem som ställer sig i talarstolen så snart tillfälle ges, utan i stället till den för varje någorlunda stort parti oumbärliga skara, som alltid står till förfogande när det behövs folk i det mera jordnära partiarbetet. Kvinnoförbundet stod av naturliga skäl hennes hjärta särskilt nära.
Det är givetvis inte så många partikamrater som i dag minns Nanny Sandberg. Men de som minns henne erinrar sig gärna att hon tidigt var radikal miljöaktivist -- samt därutöver att hon alltid förde sig med påfallande elegans, en elegans som man kanske inte skulle ha väntat sig från en kvinna som fötts i enkla omständigheter i övre Norrbotten. Men det hade sin förhistoria.
Nanny Sandberg föddes i ett lantbrukarhem i Storsien i Nederkalix. Hon hade gott läshuvud och lyckades i mitten av 1920-talet vinna inträde till Pedagogiska Institutet i Uppsala, där hon avlade examen som kindergartenlärarinna (den tidens förskollärare). Hon arbetade ett antal år i sitt yrke i hemlandet, men litet in på 1930-talet tog hon anställning som guvernant i en engelsk professorsfamilj, en anställning som skulle vara till några år in på andra världskriget.
Den miljö Nanny Sandberg lärde känna under sina år i England var lika exklusiv som stimulerande. Man reste mycket utomlands. Man deltog i diskussionsklubbar med studenter från hela det Brittiska Samväldet. Om man inte redan kände till vad som gällde i umgänget 'fint och trevligt folk' emellan, så fick man lära sig det -- om man kunde. Det kunde den svenska guvernanten.
Väl hemma fick Nanny Sandberg övergå till lärarinneverksamhet i Stockholm. Men så småningom knöts hon som tjänsteman till stadsförvaltningen, och där stannade hon intill pensionsåldern. Hennes kulturella intresse och då särskilt intresse för främmande länder hade vuxit sig starkt i England, och det odlade hon intensivt så länge krafterna stod henne bi. Men hon glömde för den skull aldrig sin hembygd, något som avspeglas i en inte oäven lyrisk produktion, vilken från tid till annan inflöt i partipressen.
Nanny Sandberg var en varmt troende kristen. Varje kväll tackade hon Gud för det liv hon hade fått i gåva. Och det var ett rikt fövaltat liv, till glädje inte minst för de partivänner och arvtagare i Bondeförbunds/Centerrörelsen som hade sitt hemvist på Kungsholmen. Ressurexat in pace.
__________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar